Rusande tjuren i Parma

Summan av alla laster är konstant.

Klurar lite på det här och har kommit fram till att träningen går exponentiellt bättre med mer problem i livet i övrigt. Har kruxat över en del på sista tiden och löpenergin skjuter i höjden. Milen var peace of pie med Mynge och Linnea igår. Nu blir det tuffa tag och coola killen på spåret innan Tjurruset.

Med halvdan taktkänsla och en liten gömd inneboende parvel med social fobi är danskurs på en klubb något av det läskigaste jag kan tänka mig. Men som med allt annat är utmaningen halva nöjet. Svängde in för andra gången på La Isla ikväll för att lära mig salsa. Stegen var nya och ovana men känslan go. Min talanglöshet är en aldrig sinande källa till nya äventyr.

Har blivit stammis på Karbin klättercenter i Älvsjö numera också, så den väntade snöfattiga vintern kommer ha klättringen som huvudsyssla istället för telisarna. Pluggandet känns helt rätt nu, men det är inte lite det rycker i benen nu och viljan att resa iväg på säsong till alperna ökar.

Imorgon kommer kebgänget ner för bergsfilmsfestival i stan. Sweet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback