Skrubb-a-dub
Har verkligen inte tid att blogga idag och just därför ska jag göra det. Är sjukt svag för inviter till överslagshandlingar.
Kände min plikt igår att vara med på lite sista festligheter med folket på universitetet efter de två sista tentorna innan mitt uppehåll. Lundmark ropade utifrån köket att TD skulle ha grejer på gång borta på Julius.
Sagt och gjort, knatade iväg med några öl i magen. Det bjöds på mat och trevligt folk. När alla kommit lagom i gasen blev det dags för fyllebrännboll. Helvetiskt vad man kämpar med salongsberusat sinne, sprang fastän balansen inte ens lämnade ett litet minne av att någonsin funnits där. Efter brännbollen drog Lundmark och jag hem igen till Fritidsgården, men lite longboard ska man ju så klart hinna med på vägen tillbaka. Hade inte med min egen så det blev till att ragga upp någon annans. En tjej stod och försökte balansera på en så¨jag gick snyggt fram och frågade om man kunde knycka den ett tag. Hon pekade på en snubbe lite längre bort och sa att det var hans och gav mig brädan. Snubben var en kille som sprungit runt i korridorerna på F-huset och utbutit förstående blickar när båda haft en bräda under armen. Vi longboardfolk är en speciell sort helt enkelt.
Hur som helst, balansen var ju inte den bästa och nu hade lite mer öl hunnit slinka ner och jag hade en påse med de sista bärsen i handen. Hoppade på brädan och kickade på för fulla muggar. Han hade sjukt lösa truckar så jag tänkte att jag skulle pressa några tighta svängar. Brädan svängde precis som jag tänkt mig men det gjorde inte jag. Slängde mig fram på Regnbågsallén och skrubbade axeln. Hoppade upp igen och gled runt fontänen. Egentligen skulle vi dragit upp ett helt gäng till Porsöberget men fulla teknologer är inte så himla organiserade av sig.
Kom hem, kom ihåg att sängen är flyttad till Rob, så eftersom Berglund inte var hemma snnodde jag hans säng. Vaknade upp lite bakis imorse och undrade vart i helskotta jag hamnat, haha.
Resten av dagen har gått åt till packning, ikväll blir det korrefest och Cleo. Wonderbart
Kände min plikt igår att vara med på lite sista festligheter med folket på universitetet efter de två sista tentorna innan mitt uppehåll. Lundmark ropade utifrån köket att TD skulle ha grejer på gång borta på Julius.
Sagt och gjort, knatade iväg med några öl i magen. Det bjöds på mat och trevligt folk. När alla kommit lagom i gasen blev det dags för fyllebrännboll. Helvetiskt vad man kämpar med salongsberusat sinne, sprang fastän balansen inte ens lämnade ett litet minne av att någonsin funnits där. Efter brännbollen drog Lundmark och jag hem igen till Fritidsgården, men lite longboard ska man ju så klart hinna med på vägen tillbaka. Hade inte med min egen så det blev till att ragga upp någon annans. En tjej stod och försökte balansera på en så¨jag gick snyggt fram och frågade om man kunde knycka den ett tag. Hon pekade på en snubbe lite längre bort och sa att det var hans och gav mig brädan. Snubben var en kille som sprungit runt i korridorerna på F-huset och utbutit förstående blickar när båda haft en bräda under armen. Vi longboardfolk är en speciell sort helt enkelt.
Hur som helst, balansen var ju inte den bästa och nu hade lite mer öl hunnit slinka ner och jag hade en påse med de sista bärsen i handen. Hoppade på brädan och kickade på för fulla muggar. Han hade sjukt lösa truckar så jag tänkte att jag skulle pressa några tighta svängar. Brädan svängde precis som jag tänkt mig men det gjorde inte jag. Slängde mig fram på Regnbågsallén och skrubbade axeln. Hoppade upp igen och gled runt fontänen. Egentligen skulle vi dragit upp ett helt gäng till Porsöberget men fulla teknologer är inte så himla organiserade av sig.
Kom hem, kom ihåg att sängen är flyttad till Rob, så eftersom Berglund inte var hemma snnodde jag hans säng. Vaknade upp lite bakis imorse och undrade vart i helskotta jag hamnat, haha.
Resten av dagen har gått åt till packning, ikväll blir det korrefest och Cleo. Wonderbart
Kommentarer
Postat av: mamma
Sköt om dig vännen, och kom ihåg små sår och gamla vänner skall man inte förakta... kram, och vi hörs1 mamma
Postat av: Magnus Mynge whatever
sanna ord från en vis kvinna.
mödrar är som en ask med choklad. du vet aldrig vad du får i dom... ööö... nånting sånt iallafall.
ps. jag är inte hög.
Trackback